Jag jobbar natt sedan en månad tillbaka och dygnsrytmen är helt förvriden. Jag som mår bäst av att gå upp tidigt på morgonen, är supertrött vid den tiden och är osäker på om jag ens kommer kunna köra bilen hem ett säkert sätt. Jag hade hellre gått upp 05 istället för att snart avsluta arbetspasset vid den tiden.

 

Men det går bra, vi lever i vår egen värld där inne i fabriken. Trots att man allra helst sover bort dygnets alla ljusa timmar och typ äter dagens alla mål inom loppet av sex timmar, klarar man det med. Jag är tjugo år gammal och förvirrad; något så otroligt förvirrad. Numera speglar verkligheten den snedvridna insidan, man försöker ta hand om sig bäst man kanoch så tar man sig igenom en dag till.