Lyssnar på Bon Ivers 22, A Million på repeat. Tycker ömsom om den och ömsom inte. Finner mig i drag från hans tidigare album och känner mig både som sexton och som nu, när jag snart fyller tjugoett. Är delad, är glad, är lycklig, är ledsen, är ensam, är social, är kall, är varm, är svart, är svår. Jag är allt och jag är ingenting. Vill oftast ägna livet åt att ligga i sängen hela dagarna, men ibland vill jag hellre resa jorden runt. Är distanserad och låter inte ens mig själv att känna efter. Vill vara konst, men jag lever livet i volvouniform och nattskiftsbaserat.